Paganinikontraktet

92 Avslöjad

Axel Vaknar av att telefonen ringer på nattygsbordet. Först framåt morgonen hade han somnat intill Beverlys svettiga kropp.

Nu betraktar han hennes unga ansikte och kan återigen se Gretas drag, hennes mun och ögonlock.

Beverly viskar något i sömnen och vänder sig om på mage. Axel känner en våg av ömhet välla upp inom sig inför anblicken av hennes späda, lilla kropp, hennes hjärtskärande unga kropp.

Han sätter sig upp i sängen och sträcker sig efter den tunna boken Med brott benådad av Friedrich Dürrenmatt när det plötsligt knackar på sovrumsdörren.

– Vänta, säger Axel i samma stund som Robert kommer in i rummet.

– Jag tänkte att du var vaken, säger hans bror. Jag skulle behöva din åsikt om ett nytt instrument som jag …

Robert får se Beverly och stannar tvärt.

– Axel, stammar han. Vad är det här, Axel?

Beverly vaknar till av hans röst. När hon får se Robert gömmer hon sig under täcket. Axel går upp och sveper morgonrocken om sig, men Robert backar ut genom dörren.

– Fan för dig, säger han lågt. Fan för dig …

– Det är inte som …

– Har du utnyttjat henne? nästan skriker Robert. En sjuk flicka?

– Jag kan förklara, försöker Axel säga.

– Din jävel, viskar Robert och river tag i honom, sliter honom åt sidan.

Axel tappar balansen, slår ut med armen och river omkull en lampa på golvet. Robert backar ut ur rummet.

– Vänta, säger Axel och följer efter. Jag förstår hur det ser ut, men det är fel. Du kan fråga …

– Jag åker till polisen med henne, säger Robert upprört. Jag hade aldrig trott att du …

Hans röst stockar sig av upprördhet, ögonen fylls av tårar.

– Jag är ingen pedofil, försöker Axel förklara med dämpad röst. Du måste förstå det. Jag behöver bara …

– Du behöver bara förgripa dig på barn, avbryter Robert och ser fullständigt förtvivlad ut. Du utnyttjar en människa som du lovat att ta hand om och skydda.

Axel stannar framför honom i biblioteket. Robert sätter sig tungt i soffan, tittar på sin bror och försöker hålla rösten stadig:

– Axel, du förstår väl att jag måste ta henne till polisen, säger han.

– Ja, svarar Axel. Jag förstår det.

Robert orkar inte se på sin bror, han stryker sig över munnen och suckar.

– Det är lika bra att göra det direkt, säger han.

– Jag hämtar henne, säger Axel och går in i sovrummet.

Beverly sitter i sängen och ler och vickar på tårna.

– Klä på dig, säger han allvarligt. Du ska följa med Robert.

När han återvänder till salongen reser sig Robert omedelbart från soffan. De står bägge tysta med blicken i golvet och väntar.

– Du stannar här, säger Robert lågt.

– Ja, viskar Axel.

Efter ett tag kommer Beverly. Hon har ett par jeans och en T-shirt på sig. Hon är osminkad och ser ännu yngre ut än hon brukar.